Det är svårare än vad det kan verka, speciellt när man inte kommer med flyget, bussen inte går och tåget nästan är fullbokat. Men kosta vad det kosta vill, jag skulle till Småland! Så efter en onödig, men ack så rolig resa, till Arlanda där jag mötte mitt andra jags alter ego (Det var snyggt, hon hälsade nästan, hade sin dotter i handen. Synd att ni här inte vet vem mitt andra jag är. ) fick jag ta det kära fyraochenhalvtimmelånga tåget. Två kräkande barn senare sitter jag nu här.
Förövrigt tänker jag bli skateproffs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Skateproffs, det låter hmm...
intressant. Lycka till! Kiss
capsen it is!
men varför skateproffs?!
Skicka en kommentar